Lana har sovit i eget rum drygt en vecka. Första 2-3 nätterna var det väldigt mycket spring då hon vaknade mycket och skrek efter mamma. Sen har det gått jättebra 5-6 nätter. Vaknat en eller Max 2 gånger, fått nappen och sedan varit nöjd och vi har kunnat lämna rummet direkt.
I lördags sov Lana hos sin morfar och efter det har det varit helvetesnätter! Lana vaknar mitt i natten och skriker hysteriskt. Hon lugnar sig när man kommer in i rummet och är nöjd så länge man är kvar men skriker så fort man går ut. Spelar ingen roll om man går ut direkt eller efter 30 min, hon skriker och får PANIK! Fortsätter och ger sig inte för än man kommer in...
Har oxå provat att säga att d är natten och att man ska sova när jag står utanför dörren... ( har funkat tidigare)
2 nätter har nu slutat med att hon hamnat mellan oss för att vi måste ju få sova... ( men man sover ju inte bra med en liten bredvid sig som ligger och rör sig högt och lågt)
Ja vet att vi skulle ha gett henne eget rum mycket mycket tidigare men nu står vi här och jag kan ju inte va den första med problemet?!
Det värsta är nog att hon har en separationsångestfas som ställer till d... Brukar inte barn ha det vid 18 månader? Kanske ska vi vänta lite till?
Men jag är helt helt uppgiven!! Det funkade ju först? Och nu har vi fått ett bakslag... Suck!!!
Tar tacksamt emot hjälp, tips och råd!!
/uppgiven och trött mamma :(
